Lite historia

Skrufångfartyget Ejdern stapelavlöptes 14 maj 1880. Hon är ett av Sveriges äldsta bevarade ångfartyg av skärgårdarnas typiska passagerarbåtar. Hon byggdes för Göteborgs Nya Ångslupsaktiebolag för innerskärgården. Ordet propeller hade ännu inte kommit i allmänt bruk, och för att skilja henne från hjulångarna fick hon, tillnamnet ”skruf”. Typen kallas ”en och halvdäckad” eller ångslupsfartyg och användes närmast som färja mellan öarna. Första tiden fanns mast för stödsegel och flera segelfartygsliknande däckshus på skrovet, som är av klippertyp: Passagerarna, som mest 150 st, kunde välja på bekvämligheten i två klasser. Postexpedition nr 79 var inrättad i expeditionen på mellandäck, med möjlighet att makulera frimärken. Ejdern och ’hennes systerfartyg blev dock snart för små. 1900 och 1905 trafikerar hon Kinda Kanal men ansågs tydligen inte lämplig i egenskaperna för sådan fart.

Södertälje Ångslups AB köpte henne för trafik på Mälaren och Saltsjön som Mörkö-Trosa eller Havsbadet. Då ångslupsbolaget ansåg att lönsamheten var för ringa på 20-talet, så köpte fartygets kapten, maskinist och styrman Ejdern och fortsatte i ett trettiotal år. Många är de pråmar som hon släpat över Björkfjärden till tex Saltsjökvarn.

Södertälje stad skickade barnen på simkurser vid Havsbadet. Men 1957 så var det för litet trafikunderlag och staden köpte fartyget av de tre trotjänarna och lade upp henne i viken Maren som konditori och våffelbruk. Det fungerade en tid, men Ejderns skick och den nya centrala bron ändrade situationen. Hembygdsmuseet erbjöds att ta upp Ejdern till Torekällberget eller rädda ett hus. Efter stor tvekan blev det dock huset som kom upp dit plus delar av Ejdern, som tex styrhytt och maskin. Vingbruten och svårt vandaliserad lades hon i uthamnen med beslut om att sänkas i Landsortsdjupet. Samma dag 1964 som hon skulle bogseras dit ringde Gert Ekström upp hamnkontoret ovetande om beslutet och efter ett snabbt övervägande och en stunds övertalning lämnades hon som gåva av Hamnförvaltningen. Den nya hemorten blev Stockholm. Renoveringen började omedelbart. Ca två års fritidsarbete för ett tiotal personer krävdes på första etappen med dieselmotor. Det var 1967 som TV utnyttjade henne i filmen ”Hemsöborna”. Andra etappen, att återställa henne med ångdrift, har tagit ytterligare tre år. Då har fartyget även godkänts av fartygsinspektionen för passagerartrafik igen. Kostnaderna måste hållas nere, då förvandlingen skett med enbart privat kapital. Styrhytt och aktersalong har rekonstruerats, däckshus och styrinrättning har reparerats och allt har målats inte bara en gång för att endast nämna något. Två varv har utfört skrovarbetet. Ejdern är nu återställd i det skick hon hade omkring 1900 i alla avseenden. Detta museifartyg har på privat initiativ räddats för att visa en levande bild av ett trafikmedel, som uppehöll de så viktiga lokala sjökommunikationerna.

Tack vare föreningens oerhört engagerade arbete har Ejdern sedan 1976 trafikerat Södertäljes farvatten varje sommar. Fr.o.m. säsongen 1984 är Ejdern åter koleldad, vilket gör henne tystgående och ger en speciell ångbåtsatmosfär. Passagerarna får känslan av en gammal klassisk ångbåtsresa.

Tekniska data

• Skrov: Dimensioner: Längd 22,4 meter, Bredd 4,2 meter, Djupgående lastad 2,02 meter. Stålskrov, förstärkt för isgående. Propellern är 4 bladig med en diameter på 1,4 meter.
• Huvudmaskin: Compound ångmaskin, tillverkad 1880, med strålkondensor, cylinderdiametrar 216 resp. 432 mm, slaglängd 222 mm. 65 indikerade hästkrafter vid 120 rpm.
• Lysmaskin: Kolvångmaskin, 1-cylindrig, med 2 hk effekt vid 600 rpm.
• Pumpar: 1 st ångdriven kolvpump för matarvatten och länsning resp. spolning via slang.
• Panna: Skotsk ångpanna, tillverkad 1943, med ett eldrör, koleldad, arbetstryck 7 – 10 kg/cm². Vid normaldrift en kolförbrukning på ca 60 kg/h. Volym 4 m³.
• Bränsle: kol
• Maxfart: 8 knop
• Säkerhetsbesättning: Kapten, Maskinist och Jungman.
• Antal passagerare: 90. Max 93 personer ombord.